Kylbelastningsberäkning
Home Comfort

Har du frågor?

Vi hjälper gärna!

Privathushåll: +49 2452 962 450
E-post: info@trotec.com

Praktiska kunskaper luftkonditionering

Information om den praktikorienterade beräkningen av den nödvändiga kyleffeken på apparaterna och tekniken i de olika kylsystemen i överblick



Snabb beräkning av kyleffektbehovet för bostäder och kontor

Hur hög effekt behövs för att kyla ett rum?
För det finns det en tumregel: Varje kubikmeter rumsinnehåll kräver en kyleffekt på 30 watt.

Med denna tumregel kan man snabbt räkna ut den nödvändiga kyleffekten, på samma sätt som i exemplet nedan med ett exempelrum på 35 m² yta och 2,5 m rumshöjd:

35 m² x 2,5 m rumshöjd =
87,5 m³ rumsinnehåll x 30 watt =
2 625 watt

Denna beräkning är enbart en överslagsberäkning för moderna, isolerade bostads- och kontorsrum (passivhusstandard). Utöver detta är den nödvändiga kyleffekten även beroende av rummets ”värmebelastning”: Solstrålning, isolering, fönsterstorlek, antal personer och värmekällor spelar också stor roll vid val av luftkonditionering.


Ingen regel utan undantag

Ingen har i verkligheten 1,47 barn. Ändå är det det statistiska genomsnittet för Tyskland. Och lika osannolikt är det att det finns ett idealtypiskt standardrum, som ligger till grund för 30-watt regeln för beräkningen av rummets storlek för luftkonditioneringars kylkapacitet. Trots detta förekommer detta rum statistiskt sett som oftast, varför det tas som grundlag för beräkningen.

Du känner till principen om tillverkarens uppgifter beträffande bränsleförbrukningen på din bil. Dessa värden uppnås i praktiken aldrig till 100 %, men alla tillverkare följer samma, lagligt reglerade bedömningsförfarande, för att kunna jämföra de olika bilarna med varandra. Ungefär så är det även när det gäller luftkonditioneringar.

Rekommendationerna beträffande lämpligheten för en rumsstorlek baserar på idealtypiska villkor, som visserligen motsvarar det statistiska genomsnittet, men ytterst sällan finns i verkligheten. Vi som enskild tillverkare kan dock inte ensamt ändra på apparatmärkningarna, eftersom det då inte skulle vara möjligt längre att jämföra med konkurrerande modeller. För ett är säkert: En apparat som märkts med en lämplighet för användning på 30 kvadratmeter, har hos alla tillverkare mer eller mindre samma kylkapacitet. En rekommendation för lämpligheten för en viss rumsstorlek baserar för det mesta på 30-watt regeln per kubikmeter.


Planera praktikorienterat och ta reserver med i beräkningen

Om du vill uppnå en tydligt kännbar kyleffekt, bör du vid kapacitetsplaneringen för säkerhets skull utgå ifrån att ditt rum inte i alla avseenden motsvarar den statistiska standarden. Ta därför kapacitetsreserver med i beräkningen. Inte minst därför att antalet personer som använder rummet kan variera och att det kan förekomma väderleksfaser med speciellt höga temperaturer.

Här gäller inte minst de individuella anspråken, för att skapa och behålla ett angenämt rumsklimat även under föränderliga förhållanden.

Som nedanstående grafik visar, kan många olika faktorer påverka rekommendationen för lämpligheten av en rumsstorlek, så att man inte längre måste räkna med 30 watt per kubikmeter, utan med upp till 60 watt eller mer. Det betyder att t.ex. en luftkonditionering som rekommenderas för en rumsstorlek på 40 m² under förändrade villkor bara effektivt kan kyla rum upp till 20 m².

Beräkna behovet av kyleffekt realistiskt med alla relevanta faktorer

Online-kapacitetsberäkning:

Behovsanpassad kylbelastningsberäkning är ett komplext tema, det är inte utan anledning som större projekt beräknas av utbildade klimattekniker. Använd därför för en detaljerad beräkning helt enkelt vår online-kalkylator.



Grovt beräknat kyleffektbehov med hänsyn till rummets typ och användning.

  • 30 watt per kubikmeter
    för idealtypiska standardrum med passivhus-isolering, normal fönsteryta som används av få personer
  • 10 watt per kubikmeter extra
    vid dålig isolering
  • 10 watt per kubikmeter extra
    när fler än 3 personer befinner sig i rummet
  • 10 watt per kubikmeter extra
    vid övergenomsnittlig fönsteryta
  • 10 watt per kubikmeter extra
    vid fönster/ytterväggar som vetter mot söder
  • 50 watt per kubikmeter
    för rum i takvåningar
    Speciellt i takvåningar i gamla byggnader är det svårt att fastställa den nödvändiga kylkapaciteten eftersom detaljerade uppgifter om takets värmeisolering saknas. För att vara på den säkra sidan bör man räkna med 60 watt per kubikmeter – vid dåligt isolerade tak och många takfönster krävs ännu mer.
  • 55 watt per kubikmeter
    för användning av luftkonditioneringar i byggcontainrar

Online-kapacitetsberäkning:

Behovsanpassad kylbelastningsberäkning är ett komplext tema, det är inte utan anledning som större projekt beräknas av utbildade klimattekniker. Använd därför för en detaljerad beräkning helt enkelt vår online-kalkylator.


Viktig information om kylning av hela bostäder:

Luftkonditioneringar för rum är, som ju redan namnet säger, konstruerade för luftkonditionering i ett rum – inte i flera rum. Även om det handlar om ett stort rum på exempelvis 70 m², kan kyleffekten som beräknas för rummet inte användas på en lägenhet på 70 m² med flera rum. För även en luftkonditionering, vars kapacitet har koncipierats för denna rumsstorlek, klarar den önskade kylningen bara under förutsättning att luften i rummet kan cirkulera fullständigt – när det gäller en lägenhet i alla rum.

Trots att luftkonditioneringarna i PAC-serien redan har utrustats med kraftiga radialfläktar, vars konstruktion främjar en lång lufttransport, är en jämn omfördelning av luften över flera rum i en lägenhet inte möjlig med endast en luftkonditionering.

Vårt tips: Om luftkonditioneringens kylkapacitet har koncipierats för den totala ytan på två angränsande rum, kan genom att luftströmmen från luftkonditioneringen inriktas på rätt sätt och med hjälp av en lämplig fläkt, kall luft fördelas även till det angränsande rummet.


God användningsplanering är halva vägen till ett gott resultat

”Bara sätta på den helt kort och kyla lite“ – det är säkert det oftast förekommande misstaget som nya ägare av luftkonditioneringar gör och det är många gånger även orsaken till att de blir besvikna och tycker att apparaten inte har en tillräcklig effekt.

För att hålla sovrummet svalt under natten, sätts luftkonditioneringen på på kvällen i några timmar och stängs sedan av. Kännbar ögonblicksbild: Angenämt svalt – allt perfekt.

Men det kommer att ändra sig, då luftkonditioneringen bara kyler ner den aktuella rumsluften. 95 % av den värmeenergi som samlats under dagen, ligger inte i luften, utan är lagrad i väggar, golv, tak och möbler. Och denna värme avges permanent till rumsluften under natten och rumsluften värms upp igen då luftkonditioneringen är avstängd!

Låt i sådana fall om möjligt luftkonditioneringen vara på under dagen, så att värmedepån blir mindre som bildas i väggar, golv, tak och möbler, eftersom den ackumulerade värmen på så vis permanent överförs till rumsluften och sedan kyls med luftkonditioneringen. Med denna metod förblir rummen angenämt svala långt in på natten, även när luftkonditioneringen stängs av på kvällen.

Ett ”köldförråd” i väggarna kan dock inte uppnås, inte heller vid permanent kylning, eftersom väggarna hela tiden ”laddas upp” igen utifrån.

Praktiskt tips:

Rumstemperaturen bör inte kylas ner för mycket – även om det skulle vara möjligt med den apparat som används. Därigenom skulle inte bara energiförbrukningen öka helt i onödan, även förkylningar på sommaren kan delvis härledas till en s.k. ”köldchock” när man går in i ett kyligt rum. Vi rekommenderar därför att ställa in rumstemperaturen 3 °C kallare än utomhustemperaturen, aldrig kallare än 5 °C.

Visste du det?

Människan har 100 % prestationsförmåga vid en omgivningstemperatur på 20 °C. Vid 28 °C sjunker prestationsförmågan däremot till 70 % och vid 33 °C till och med till 50 %.

I Tyskland till exempel fastställs i ”Arbetsplatsdirektivet för rumstemperatur” (ASR A3.5) att temperaturen på kontorsarbetsplatser inte får överstiga 26 °C.


Praktiska kunskaper kylning: Funktionssätt och tekniska skillnader i överblick

Monoblock- eller split-apparat, enslangs- eller tvåslangsteknik, avdunstningskylare eller kylmaskin? Letar du efter den idealiska apparaten för uppfriskande rumskylning vid höga temperaturer, kan du lätt tappa överblicken inför de många alternativen och metoderna.

Tänk på: Den enda, absolut optimala metoden finns inte. Så olika utgångsparametrarna som rumsstorlek, kylmetod, komfortkrav, installationsarbete och naturligtvis även budgeten är, så olika kan även den perfekta, individuella lösningen vara.

Av denna anledning har Trotec ett stort antal kvalitetsapparater med olika kylmetoder i programmet. Så hittar du alltid den passande apparaten för dina personliga behov och profiterar alltid på ett utmärkt förhållande mellan kvalitet och pris som den ledande märkesleverantören erbjuder!


Mobila luftkonditioneringssystem – bekväma kylmaskiner

Funktionsprincip kompressionskylanläggning

Lite information om kylteknik för att få en bättre överblick:

I motsats till luftkylare – även kallade Aircoolers – kyler alla luftkonditioneringar i vår PAC-serie rumsluften med en effektstark kompressionskylanläggning. Ett kylmedel leds genom två värmeöverförare – kondensorn och förångaren. Med kompressorn och expansionsventilen utsätter man kylmedlet i detta slutna kretslopp för olika tryck, varigenom gasen värms upp vid kompression och kyls ner vid avspänning. Värmen leds ut på kondensorn och kylan blåses in i rummet på förångaren.

Inklusive luftavfuktning

Eftersom luften på förångaren kyls ner under sin daggpunkt, kondenserar samtidigt även fuktighet från luften – den kyls alltså inte bara, utan avfuktas samtidigt, vilket i allmänhet främjar ett angenämt rumsklimat, då kvav, fuktig luft ofta känns obehaglig.

Allt efter konstruktion kan dessa kylmaskiner från Trotec erhållas som split- eller monoblock-luftkonditioneringar – de sistnämnda med enslangs- eller tvåslangsteknik.

Utan slang ingen kyla, värmen måste ut

Utan slang ingen kyla!

Låt dig inte förvirras av bilder på luftkonditioneringar som suggererar en användning helt utan slang – det krävs minst en slang, även om den inte alltid syns! Varför? Hur enkelt som helst:

Luftkonditioneringar är kompressions-kylanläggningar. Och dessa genererar både kyla och värme – det är en fysikalisk lag. Kylan som genereras är önskvärd i rummet – värmen däremot inte. Därför måste den försvinna – ut i det fria.

Vid split-aggregat är den automatiskt i det fria, för här avleds värmen direkt i kondensorn som står utomhus. Men ändå behöver även dessa apparater en anslutningsledning för det cirkulerande kylmedlet, som leder bort värmen.

Vid monoblock-konstruktion (se bild ovan) uppstår värmen centralt i apparaten och måste därför ledas ut i det fria, utan att den blandas med luften i rummet igen och värmer upp den.

För detta krävs alltid minst en frånluftsslang, som därför alltid är en fast beståndsdel i leveransen för alla monoblock-luftkonditioneringar på marknaden, även om den inte syns på användningsbilden som visas.


Monoblock-luftkonditioneringar med enslangsteknik

Monoblock-luftkonditioneringar med enslangsteknik

De flesta PAC-luftkonditioneringar från Trotec har denna konstruktion. Hela den tekniska utrustningen är platsbesparande inbyggd i samma hus och den processbetingade varmluften leds ut med en central frånluftsslang via fönster- eller dörrspalter – därför kallas denna teknik för enslangsteknik.

Genom den permanenta bortledningen av denna varmluft uppstår ett lätt undertryck, som utbalanseras pga. den varmluft som tas med utifrån och de angränsande rummen. Den positiva effekten är att rummet kontinuerligt tillförs friskluft (syre). Men på så vis går ca 20 till 30 % av energin förlorad pga. den varma luften som tas med utifrån. Men denna energetiska nackdel är i de flesta fallen endast negativ vid första ögonkastet. Uppehåller sig personer i rummet krävs även syre, som inte kommer in i rummet med split-apparater i recirkulationsluftdrift.

Monoblock-apparater med enslangsteknik övertygar främst med den fördelaktiga kombinationen av effektstark kylning, permanent tillförsel av friskluft och mycket enkel användning. Den flexibla driften i olika rum är här speciellt enkel. Monoblock-luftkonditioneringar är även det mest prisvärda alternativet när det handlar om rumskylning.


Monoblock-luftkonditioneringar med tvåslangsteknik

Monoblock-luftkonditioneringar med tvåslangsteknik

Som vid apparaterna med en slang leds den processbetingade varma luften ut med en frånluftsslang, men samtidigt tillförs apparaten lika mycket friskluft via ytterligare en slang.

På så sätt uppnås i motsats till apparaterna med en slang en tryckneutral drift med cirkulationsluft utan att varm luft tas med utifrån, vilket gör att apparaterna visserligen blir effektivare, men kräver något mer installationsarbete. Med denna metod måste två slangar installeras i stället för en.

Dessa apparater är energetiskt effektivare än monoblock-apparater med enslangsteknik, men en nackdel här är dock som vid split-apparaterna, att rummet inte tillförs någon friskluft (syre).


Mobila split-luftkonditioneringar

Vid split-apparater som PAC 4600 är kondensorn (utvändig enhet) och förångaren (invändig enhet) konstruktivt separerade.

Den utvändiga enheten som ställs upp på balkongen, terrassen, fönsterbänken eller på ett annat ställe utomhus, är ansluten till luftkonditioneringen i rummet via en anslutningsledning.

Eftersom den frånvärme som uppstår vid kylprocessen avleds genom anslutningsledningen (hett kylmedel) via den utvändiga enheten, krävs vid split-apparater i motsats till monoblock-luftkonditioneringar ingen frånluftsslang för att avleda varmluften.

Split-luftkonditioneringar har i motsats till monoblock-luftkonditioneringar en tydligt bättre energieffektivitet, eftersom frånvärmen uppstår ute i den utvändiga enheten och inte i den invändiga enheten. Därmed måste värmen som absorberas ur rumsluften inte ledas ut i det fria via en frånluftsslang som vid monoblock-luftkonditioneringar. Det resulterar i att inget undertryck uppstår och därmed kommer ingen varm uteluft in i rummen som ska kylas.

Energieffektiviteten är visserligen bättre, men däremot är syrebalansen något sämre.

Split-apparater kan jämföras med recirkulationsdriften av en luftkonditionering i en bil. Det leds alltid samma luft genom aggregatet, därmed blir luften som sugs in allt kallare och det krävs mindre energi för kylningen.

Om emellertid bilen ständigt kyls i recirkulationsdrift, är syret i kupén någon gång förbrukat. Så är det också på split-apparater. Samma luft kyls om och om igen och någon gång har syret i rummet förbrukats av närvarande personer. Då måste man vädra för att få in friskt syre i rummet. Det försämrar dock i sin tur den energetiska fördelen gentemot monoblock-apparater. Fördelen relativeras allt efter syrebehovet i rummet.

Funktionsprincip split-luftkonditionering

Facit: Ju fler personer som befinner sig i rummet, desto mer liknar energibalansen för split- och monoblock-aggregat varandra på grund av de nödvändiga vädringsintervallerna.

En allmängiltig regel när vilket system är mer fördelaktigt finns inte – detta är beroende av det individuella användningsbeteendet. Befinner sig inga personer i rummet (serverrum, kylcell osv.), är den energetiska fördelen gentemot monoblock-aggregat som störst.

En annan skillnad är även bullerutvecklingen. Split-luftkonditioneringar är i allmänhet tystare än monoblock-luftkonditioneringar, eftersom en del av ventilationssystemet finns i den utvändiga enheten.

I monoblock-luftkonditioneringar däremot är alla fläktar för kylning och bortledning av varm luft installerade i den invändiga enheten, vilket systembetingat leder till en högre bullerutveckling.


Adiabatisk kylning med mobila Aircoolers

Schema adiabat kylning

Aircoolers som PAE-serien från Trotec är luftkylare och har jämfört med PAC-luftkonditioneringar ingen kompressordriven kylanläggning, utan kyler rumsluften enligt den naturliga avdunstningsprincipen, även kallad adiabatisk kylning. Alla känner till denna kyleffekt, exempelvis genom avdunstning av svett eller kylig luft i närheten av vattenfall, älvar och sjöar.

Kort förklaring av den fysikaliska principen: För avdunstningen behöver vattnet energi som absorberas ur omgivningsluften i form av värme, varigenom luften blir kallare. Här är det viktigt att veta, att den energi som finns i vår rumsluft kan delas in i kännbar, så kallad sensibel värme, och latent, alltså dold värme.

Och det bästa av allt: Endast den sensibla värmen är relevant för temperaturen och kan mätas med en termometer. Eftersom just denna sensibla värme förbrukas vid avdunstningen och sedan sparas som latent energi i vattenångan i luften, är den adiabatiska kylningen med luftkylare en helt naturlig och dessutom prisvärd kylmetod utan externt energibehov för kylprocessen i ett kompressordrivet luftkonditioneringssystem som PAC-aggregaten – i praktiken lämpar sig denna metod dock mer för mindre rum och små temperaturdifferenser. Verkningsområdet på adiabatiska kylaggregat är begränsat och kan inte ökas så lätt som med effektstarka kompressionskylanläggningar.

Luftkylare för privat bruk arbetar praktiskt taget alla med direktkylning – de tillför alltså luften fukt direkt genom vattenavdunstningen. Därför behövs ingen extra bortledning av processluften som vid monoblock-luftkonditioneringar, vilket å ena sidan gör apparaterna extremt lätthanterliga, då de endast behöver ställas upp och sättas på, men å andra sidan ökas luftfuktigheten i rummet.


Luftkylare är endast effektiva i rum med torr luft (under 40 % RF) och kan alltid bara åstadkomma en temperatursänkning till luftens mättnadsgräns, t.ex. från 25 °C/50 % RF till ett teoretiskt värde av maximalt 18 °C/98 % RF. Denna temperaturdifferens är dock bara teoretisk och inte relevant i praktiken, för vid en relativ luftfuktighet i rummet på 98 %, känns klimatet i rummet oangenämt tryckande och extremt kvavt (se behaglighetsdiagram).

I regel kan man med mobila luftkylare i PAE-serien uppnå en temperaturdifferens på 1 - 2 °C i små rum, beroende av luftfuktighet och utgångstemperatur, utan att luftfuktigheten i rummet blir oangenämt hög.

Vid luftkylare är verkningsgraden beroende av olika faktorer, som t.ex. fläkteffekten och avdunstningsfiltrets yta. Som man kan se på de teoretiska exempelvärdena, stiger samtidigt vid användningen av direktkylare processbetingat även luftfuktigheten i rummet, vilket inte alltid är önskvärt. Med stigande luftfuktighet i rummet reduceras samtidigt apparaternas kyleffekt.

Därför är kyleffekten på Aircoolers alltid direkt beroende av det allmänna vädret: Är luften het och torr, uppnår Aircooler sin högsta verkningsgrad. Vid kvavt och varmt väder kan emellertid praktiskt taget ingen kyleffekt uppnås längre. Ännu värre: Genom den extra fuktningen av den redan starkt fukthaltiga luften, känns rumsklimatet i det fallet ännu obehagligare.

Det är processbetingat och gäller alltså för alla Aircoolers på marknaden, även om konkurrerande produkter suggererar något annat.

I motsats till kompressordrivna luftkonditioneringar varierar effektiviteten på Aircoolers processbetingat mycket tydligt i relation till rådande klimatförhållanden: Från den högsta kyleffekten (1 till 3 °C temperaturreducering) vid het och torr luft, till en kyleffekt som knappt märks vid kvav och varm rumsluft.
Klimatberoende verkningsgrad på Aircoolers

Behaglighetsdiagram

Luftkonditionering eller luftkylare – beslutsstöd

Med en differens på 10 till 18 °C mellan den luft som kommer in i apparaten och den luft som kommer ut ur apparaten, producerar luftkonditioneringar i PAC- och PT-serien mycket högre temperaturskillnader än luftkylare, som i regel bara åstadkommer en differens mellan 1 till 3 °C.

Eftersom rummet samtidigt permanent tillförs värme, exempelvis genom väggar eller dörrspringor, kan rumsluften därför med kompressordrivna luftkonditioneringar totalt kylas ner ca 4 till 15 °C – alltid beroende av vilken modell som används och de rumsklimatiska förhållandena (temperatur och relativ luftfuktighet). Men med undantag av några få special-kylmaskiner går det inte att uppnå en lägre rumstemperatur än 16 °C med vanliga luftkonditioneringar, då apparaterna i regel stängs av vid detta värde. Konkret: Även om luftkonditioneringen rent tekniskt är kapabel att kyla ner rummet 15 °C, skulle den kyla ner ett 24 °C varmt rum till maximalt 16 °C!

Den temperaturdifferens i rummet som kan uppnås med luftkonditioneringen resp. Aircooler, är dock alltid beroende av rummets storlek och apparatens kylkapacitet. Iaktta därför alltid den max. rekommenderade rumsstorleken som anges i den tekniska informationen och alla ovan nämnda påverkande faktorer!

Sammanfattat kan man säga att det är beroende av användningsändamål, användarbeteende, personliga anspråk och inte minst den individuella investeringsberedskapen om ett luftkonditioneringssystem eller en Aircooler är det rätta valet.

Aircoolers är prisvärda vad anskaffningen och strömförbrukningen beträffar, de kan snabbt och enkelt installeras och behöver ingen bortledning av varmluften ut i det fria i form av en kylmedelsledning eller en frånluftsslang för hetluft. Å andra sidan är kylkapaciteten starkt beroende av luftfuktigheten och begränsad till några få grader celsius.

Dessutom påverkar vädret kylförmågan hos Aircoolers. Sin maximala effektivitet uppnår Aircoolers vid ett hett och torrt klimat. Vid ett kvavt och varmt klimat däremot sjunker kyleffekten praktiskt taget till noll. Luftkonditioneringar i PAC- och PT-serien är däremot riktiga kylmaskiner, vars kyleffekt visserligen också är beroende av lufttemperatur och luftfuktighet, men i betydligt mindre grad än luftkylare.

I motsats till luftkylare avfuktar luftkonditioneringar rumsluften, vilket har en positiv effekt speciellt vid hög luftfuktighet. Riktiga luftkonditioneringar som PAC- och PT-serien är utrustade med en kompressor och en komplett kylanläggning vilket gör att kostnaderna för anskaffningen och strömförbrukningen är betydligt högre än för Aircoolers.

Frånvärmen som uppstår binds inte som vid Aircoolers i den fuktiga, utträdande luften, utan transporteras ut i det fria. Därför behöver alla kompressordrivna luftkonditioneringssystem antingen en frånluftsslang för hetluft (monoblock-luftkonditioneringar) eller en anslutningsledning för kylmedlet till den utvändiga kylenheten (split-aggregat). Av denna anledning kräver installationen av luftkonditioneringar alltid betydligt större arbetsinsats än för Aircoolers.

Översikt: Processkillnader i en snabb jämförelse

Aircooler

Luftkonditioneringar (kompressordrivna)

Kan användas utan frånluftsslang eller anslutningsledning för kylmedlet ja nej
Temperaturdifferens* (∆T) mellan insugsluften och den utblåsta kylluften på apparaten 1 till 3 °C 10 till 18 °C
Rumstemperaturen kan kylas ner ca max. 2 °C max. 15 °C
Lufttemperaturen till vilken rummet maximalt kan kylas ner 18 °C
Kostnaderna för anskaffningen i direkt jämförelse lägre högre
Energiförbrukningen i direkt jämförelse lägre högre
Effektiv kyleffekt även vid hög luftfuktighet i rummet nej ja
Klimatförhållandenas påverkan på kyleffekten hög låg
Processbetingad påverkan på luftfuktigheten luftfuktning luftavfuktning
Kännbar kyleffekt även vid kvava, varma klimatförhållanden** nej ja
Kännbar kyleffekt även vid heta, torra klimatförhållanden** ja ja

* beroende av den relativa luftfuktigheten; ** beroende av lufttemperatur och relativ fuktighet samt korrekt storlek på apparaten

Företagsgruppen  |  Mässa  |  Blogg  |  Jobb  |  Kontakt  |  Kontakta oss  |  Webbplatskarta
Social