Luftavfuktningsmetoder
Två tekniker – ett mål: kontrollerad reducering av för hög luftfuktighet
Innan vi närmare förklarar de båda metoderna för luftavfuktning, måste vi avfärda den allmänt vedertagna myten:
med uppvärmning blir det varmare men inte torrare
Uppvärmning räknas definitivt inte till metoderna för luftavfuktning! Varmare luft kan visserligen ta upp mer vatten än kallare luft. Så skulle genom uppvärmning av rumsluften vid samma vattenhalt den relativa luftfuktigheten i denna varmluft faktiskt sjunka i början.
Men ju varmare luften är, desto mer omges den av kallare ytor där fuktigheten sedan kondenserar. För genom att bara värma upp luften försvinner ju inte fuktigheten – vattenhalten i luften förblir densamma.
För att alltså kunna adsorbera fuktigheten ur rumsluften permanent och effektivt, finns det som teknisk lösning bara luftavfuktning genom kondensation eller adsorption.
Kondensation jämfört med adsorption
Alla apparater på marknaden som går att köpa som kyltorkar, kondenstorkar, kondensationsluftavfuktare eller peltiertorkar, baserar på kondensationsprincipen.
Å andra sidan finns det olika teknik för adsorptionstorkning. Hit räknas även granulat, som fortfarande ofta lovordas, men en faktisk och kännbar, permanent luftavfuktning får man med denna metod bara med elektriska apparater med varmluftregeneration, mer kända som adsorptionstorkar.
Det är allt en fråga om teknik
Även om beteckningen på somliga apparater på marknaden varierar, handlar det dock i regel alltid om en av dessa båda apparatgrupper, vars namn redan upplyser om den installerade luftavfuktningstekniken.
Så när som på granulatet är tillvägagångssättet vid alla elektriskt drivna apparater detsamma. Omgivningsluften sugs först in via en fläkt, sedan adsorberas fuktighet i luften, så att torr luft avges till rummet. Den torra luften blandas då fortlöpande med den fuktigare rumsluften tills önskad nivå för luftfuktigheten uppnås.
Avfuktningsmetoderna, användningsområdena och -gränserna för dessa båda apparatgrupper skiljer sig dock avsevärt från varandra:
 |
 |
 |
Kondensation
Som redan beskrivits i kapitel 1 och framställts i mättnadskurvan, är luftens kapacitet för vattenupptagning uteslutande beroende av dess temperatur. Ju lägre temperaturen är, desto mindre vatten kan luften ta upp.
Men vad händer om den med vatten anrikade luften plötsligt avkyls när den t.ex. träffar på en kallare yta?
I det fallet överskrids mättnadsgränsen på 100 % relativ luftfuktighet. Luften kan inte längre hålla fuktöverskottet och fuktigheten kondenserar till vatten på den kallare ytan.
Även luft behöver en ventil ibland
Eftersom vattenångan vid denna temperaturgräns kondenserar till vatten, betecknas den som daggpunkt. Du känner säkert till fenomenet när kondensat bildas på kalla glasflaskor på sommaren eller när imma bildas på fönstren på vintern och på badrumsspeglar när man duschar. Även daggen som bildas på morgonen är ett synligt tecken på kall luft, mättad med fukt.
När luften alltså avkyls, kan den ta upp mindre mängder vattenånga och fuktöverskottet kondenserar på kallare ytor.
Kondensationstorkarna arbetar enligt denna fysikaliska princip, därför kallas de även kyltorkar. De kyler ner den genomströmmande luften under daggpunkten och adsorberar fuktigheten i den genom kondensation på en kall yta.
Utbudet av kyltorkar på marknaden omfattar allt från effektstarka kondenstorkar med kompressorteknik – så kallade kylkompressionstorkar – till extremt kompakta peltiertorkar med litet energibehov men med mycket lägre effekt och mycket sämre energibalans.
Adsorption
Medan kondensationstorkar avfuktar daggpunktsbaserat, använder sig adsorptionstorkar av sorptionens princip. Här utnyttjas ångans tryckminskning mellan den fuktiga luften och ett hygroskopiskt sorptionsmedel för att adsorbera vatten i luften.
Även avfuktningsgranulat räknas till denna kategori, trots att de i optimalfall bara kan användas för torrhållning av mycket små, slutna utrymmen i behållare.
Granulat – kan inte rekommenderas som permanent lösning
Det ursprungliga, huvudsakliga syftet med dessa påsar är att skydda fuktkänsliga produkter under transport och lagring. Alla känner vi till dessa små påsar som följer med leveransen av väskor, elektronik, läkemedel eller kläder.
Granulat är inget riktigt alternativ till luftavfuktare. Dessutom är de en oekonomisk envägslösning. Granulatpåsarna i behållaren måste regelbundet bytas ut, eftersom granulatet inte regenereras. Som en svamp suger torkmedlet permanent vatten ur luften och måste bytas ut så snart dess mättnadsgräns har uppnåtts – på lång sikt är det en extremt kostnadsintensiv metod.
Annorlunda är det med elektriska apparater med varmluftsregeneration. Inne i apparaterna roterar ett torkhjul som är belagt med starkt hygroskopiska ämnen som silikagel eller litiumklorid, som adsorberar vattenmolekyler i den insugna luften som strömmar genom torkhjulet.
För att torkhjulet kontinuerligt ska kunna ta upp fukt, måste den avges på ett annat ställe och det sker via varmluftsregeneration: Het luft leds genom ett regenerationsområde i torkhjulet. Med hjälp av värmeenergi forslar denna luft bort vattenångan i silikagelen som tidigare var bunden i rotorn.
Nedanstående kapitel om kondensation:
Kapitel 2.1: Kondenstork med kompressorteknik
Kapitel 2.2: Kondenstork med peltierteknik
Nedanstående kapitel om adsorption:
Kapitel 2.3: Adsorptionstork
 |
 |
Praktiska kunskaper luftavfuktare – alla kapitel i överblick
Kapitel 1: Grundläggande kunskap om luftfuktighet – allt är absolut relativt
Kapitel 2: Översikt luftavfuktningsmetoder – kondensation och adsorption
Kapitel 2.1: Kondenstork med kompressorteknik
Kapitel 2.2: Kondenstork med peltierteknik
Kapitel 2.3: Adsorptionstork
Kapitel 3: Vilken luftavfuktningsmetod för vilket syfte?